Kronans fall skapar börspotential

Den svaga svenska kronan är en betydande börspotential det kommande året, men inte i alla börssektorer.

När detta skrivs får du betala 10:60 kronor för en euro. Det är mycket. När vi släppte kronan fri hösten 1992, blev priset under det efterföljande året ungefär 9,10 kronor. Räknar vi genomsnittskursen sedan dess ligger den på 9,20 kronor. Hur vi än räknar är alltså dagens euro dyr.

Slutsatserna kring dollarkursen blir likartade. I dag betalar vi 9,10 kronor, men genomsnittskursen sedan 1993 ligger på 7,80 kronor.

Det brittiska pundet är lite annorlunda. Priset i dag är 11,80 kronor, vilket är ganska nära genomsnittet från 1993, som är 12,30, men för ett år sedan var valutan nere och vände på 10,30 kronor. Det är osäkerheten kring Brexit som spökar.

Den sista valutan vi behöver hålla koll på ur ett börsperspektiv är norska kronan. Det är en viktig exportvaluta för många mindre bolag. Trots att ekonomierna i Norge och Sverige drivs av väldigt olika faktorer (oljepriset påverkar ju väldigt olika) är följsamheten för valutorna överraskande hög.

I dag är priset på en NOK 1,11 kronor och det är nästan exakt som 1993, liksom nästan exakt som genomsnittskursen sedan dess.

Hur värderas valutor?

Men hur skall en valuta värderas? För länder med likartad inflationstakt, kan ovanstående genomsnittskurser vara ett bra riktmärke. Problemet är att länder sällan har exakt samma inflationstakt.

Ta USA som exempel. Sedan 1993 har de amerikanska konsumentpriserna stigit drygt 20 procent mer än de svenska.

Likadant i Storbritannien, medan priserna inom euroområdet stigit ungefär 5 procent mer och de norska ungefär 10 procent mer än i Sverige.

Om ett land har högre inflationstakt än ett annat, skall valutan i hög­inflationslandet falla. Därför borde valutorna ovan vara svagare mot kronan än 1993. En euro borde kosta 8,80 kronor, vilket är 17 procent lägre än i dag.

En dollar borde ligga hela 30 procent lägre och pundet ungefär 20 procent, medan den norska kronan borde värderas ner med drygt 10 procent. Oavsett hur vi räknar är alltså dessa viktiga utländska valutor i dag extremt högt värderade mot kronan.

Verkstad gynnad sektor

Därför borde bolagsvinsterna inom verkstad och basindustri stiga. Deras sammanlagda vinstandel på börsen är ungefär 40 procent och där är den utländska andelen hög.

De senaste två rapportperioderna visar också att bolagen är gynnade. I andra änden borde vi vara försiktigare till bankerna. Deras vinstandel på börsen är ungefär 30 procent.

Bankernas vinster gynnas inte på samma sätt av stigande utländska valutor, eftersom merparten av vinsten tjänas in i Sverige.

Detsamma gäller konsumentföretagen. Undantaget H&M, Essity och Swedish Match är konsumentföre­tagen ofta fokuserade på detaljhandel inom Norden. Därför är det egentligen bara den norska kronan som är viktig.

Det gäller även byggsektorns bolag. De tjänar merparten av sina pengar i Sverige och i någon mån Norden (dock inte Skanska, som är mer internationell). Bygg och konsument kommer därför knappast att få en valutaskjuts. Detsamma gäller även fastighetsbolagen. De är helsvenska, allihop.

IT/tele svårbedömt

IT/telesektorn är den svåraste att göra valutaanalyser på. För Ericsson är naturligtvis de höga utländska valutorna en välkommen hjälp. Därför borde det även gynna alla svenska konsulter och andra underleverantörer, som jobbar för dem.

Däremot är de flesta datakonsulter väldigt inhemska eller möjligtvis nordiska. Ett och annat databolag har hög utlandsandel i vinsterna, men totalt sett är det ganska få. Även teleoperatörerna är relativt okänsliga för valutasvängningar.

Det var mer förr, när både Telia och Tele 2 hade stor verksamhet i öst, men den har ju varit under avveckling de senaste åren.

Slutligen har vi hälsovårdsföretagen, där Astrazeneca är bjässen, med nästan hela vinsten utanför Sverige. Detsamma kan sägas om några andra bolag inom sektorn, som Elekta och Getinge, medan det också finns servicebolag, där vins­ten i huvudsak tjänas i Sverige.

Valutaförväntningar avgör

Den som därför tror på en fortsatt svag svensk krona köper aktier i verkstad och basindustri, toppar möjligen upp med Ericsson och några internationella hälsovårdsföretag. Den som tror på det omvända, köper banker och toppar upp med några mindre konsument- och byggbolag, samt något fastighets­bolag.

Och kronan? Kommer den stärkas eller försvagas? Fråga Riksbanken. Det är deras extremt låga ränta som dragit ner värdet på kronan. Det gör att exempelvis exportbolagen tar upp skulder i kronor, men placerar överskotten i andra länder med hög­re ränta (vilket är de flesta).

Det pressar kronan. Om Riksbanken, som utlovat, höjer räntan i december eller februari nästa år, kan nog kronan börja stärkas –men gör de verkligen det?

Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.

Artikel ur Aktiespararen nr 9, 2018

Peter Malmqvist, finansanalytiker och chef för Aktiespararnas uppdragsanalystjänst Analysguiden