Fonder - Ett strålande alternativ till ditt sparande, men se till att sparandet hamnar i rätt ficka!

Fonder är utmärkt för dig som vill sprida riskerna, komma åt spännande marknader eller slippa vara aktiv i ditt sparande. När du sparar i en fond låter du en förvaltare göra jobbet åt dig. Hen sköter strategin för placeringarna, utdelningar och beslut vid eventuella emissioner och företagshändelser. För detta tar fonden ut en avgift, den tas faktiskt ut varje dag, på lördagar och söndagar, men även på midsommarafton, julafton och alla andra röda dagar. Så se till att välja fonder med omsorg. Men vi tar allt från början.
Mikael Näslund

Vad är en fond?

En fond är en portfölj med flera värdepapper av olika slag, exempelvis svenska och utländska aktier, obligationer etc. En fond fördelar innehaven normalt i fler än 16 olika innehav, vilket medför en god riskspridning jämfört mot sparande i enskilda aktier.

Vilka fonder finns det?

Det finns tre olika typer av fonder, aktiefonder, blandfonder och räntefonder. Vad som skiljer dessa åt förklarar jag nedan.

Aktiefonder

Fonden investerar precis som det låter i främst aktier. Det finns mängder av olika aktiefonder såsom globala-, regionala-, lands- och branschaktiefonder. Risken och förvaltningsavgiften2 i fonderna varierar beroende på bland annat fondens placeringsinriktning. Den årliga avgiften3 för svenska aktiefonder uppgick 2016 till 1,21 %1 och den årliga avgiften för utländska aktiefonder uppgick 2016 till 1,76%2. Sammanvägt uppgick den årliga avgiften för aktiefonder 2016 till 1,71%1.

Blandfonder

I en blandfond ingår både aktier och räntebärande värdepapper. Man köper alltså en färdigpaketerad fond och behöver inte fördela sparpengarna själv i olika fonder. Men här ska man se upp! Den årliga avgiften 2016 för en genomsnittlig blandfond var 1,54%1. I dessa tider när räntan är historiskt låg kan det vara svårt att skapa någon avkastning över huvud taget, speciellt efter avdrag för fondens avgifter. Alternativet till en blandfond kan vara att spara i en aktiefond och en räntefond.

Räntefonder

En räntefond investerar i långa eller korta ränteinstrument, vilket medför att risken och förväntad avkastning i dessa fonder är låg. Långa räntefonder ger generellt bättre ränta då den binder upp medlen på en längre tidshorisont, men tar samtidigt något högre risk. Den årliga avgiften för svenska och utländska räntefonder uppgick 2016 till 1,04%. Var uppmärksam på om din fond ger någon avkastning över huvud taget, med tanke på dagens låga räntor. Se även till att syna de moderna High Yield-fonderna som blivit populär den senaste tiden, vad är förväntad avkastning och ställ den i relation till avgiften.

Man bör även ta i beaktande att när räntan väl stiger, så kommer priset på de räntebärande instrumenten att falla, vilket kan medföra att räntefonden levererar en mycket låg avkastning eller till och med en negativ avkastning.

Indexfonder

En indexfond har till uppgift att följa ett valt index. Då en indexfond inte innebär att förvaltaren behöver vara aktiv i val av värdepapper är avgiften ofta mycket lägre. För de svenska aktiefonderna uppgick den årliga avgiften 2016 till 0,34 %1.

Avgifterna har betydelse

När man sparar i fonder så är avkastningen av central betydelse. Fondens avkastning presenteras alltid efter avdrag av fondens kostnader. En fond som tar ut en hög förvaltningsavgift och ger en god avkastning kan vara ett bra alternativ för dina sparpengar. Det finns många duktiga förvaltare av aktiva fonder som historiskt har visat att de kan leverera bättre än sitt jämförelseindex. Men kom ihåg att index är ett medeltal av underliggande tillgångar, vilket innebär en del kommer prestera sämre än index och en del kommer prestera bättre. Över tid har det visat sig vara svårt att slå index. En orsak är att fonder med en hög avgift måste erhålla avkastning som sitt index, men dessutom avkastning för att täcka upp för avgiften.

Fonder som levererar hög avkastning kan motivera en högre avgift, men se upp med falska aktiva fonder, något som Aktiespararna ifrågasatt med all rätt. De är fonder som ska försöka hitta vinnarna som slår indexets genomsnitt. De tar ut en högre förvaltningsavgift för det, men är egentligen en indexfond och följer bara index.  Då betalar man dyrt och får ingen chans på bättre avkastning än index!

För att belysa avgifternas betydelse har jag ställt upp ett exempel nedan. Förutsättningarna är enkla, en person månadssparar 1 000 kr och erhåller en genomsnittlig avkastning på 12 procent, vilket ligger i nivå men vad Stockholmsbörsen historiskt har avkastat. Exemplet utgår ifrån en aktiefond där den årliga avgiften i snitt är 1,71%1.

Efter 10 år uppgår värdet på sparandet till 206 000 kr, hela 86 000 kr utgörs av avkastning, efter att 15 600 kr har dragits i avgifter. På lång sikt blir skillnaden ännu tydligare. Värdet på sparandet uppgår efter 20 år till hela 780 000 kr, 540 000 kr utgörs av avkastning som reducerats av avgifter som har växt sig stora, de uppgår till 102 000 kr!

Antal år Totalt marknadsvärde Sparat belopp Avkastning Avgift (1,7%)
5 år 77 400 kr 60 000 kr 17 400 kr 3 200 kr
10 år  206 000 kr 120 000 kr 86 000 kr 15 600 kr
15 år 422 000 kr 180 000 kr 242 000 kr 44 400 kr
20 år 780 000 kr 240 000 kr 540 000 kr 102 000kr

 

Avgifterna har stor betydelse även om det är avkastningen som i slutligen är det viktiga. Men avkastningen vet man inte på förhand, vilket man faktiskt gör med en stor del av avgiften.

Allroundboxen

Om man tycker det är krångligt att välja fonder så har vi på Aktieinvest tagit fram Allroundboxen. Sparar man i Allroundboxen så sparar man i ett antal fonder med baserat nedanstående kriterier och på så sätt får man en god riskspridning och behöver inte vara orolig att avgifter kommer äta upp en alltför stor del av avkastningen i sitt sparande.

Kriterierna är följande för Allroundboxen:

1-2 globalfonder med en förvaltningsavgift på 0,5 % eller lägre, som har haft den bästa utvecklingen de senaste tre månaderna. 

1-2 Sverigefonder med en förvaltningsavgift på 0,5 % eller lägre, som haft den bästa utvecklingen de tre senaste månaderna.

Sparboxens innehav:

Aktiespararna Direktavkastning (förvaltningsavgift 0,30 %) (årlig avgift 2016 0,3%)

AMF Aktiefond Världen (förvaltningsavgift 0,40 %) (årlig avgift 2016 0,43%)

Spiltan Globalfond Investmentbolag (förvaltningsavgift 0,50 %) (Årlig avgift 2016 0,5%)

Hur slår avgifterna med en investering i Allroundboxen?

Den årliga avgiften för de tre fonderna som ligger i Allroundboxen uppgår tillsammans till 0,41%, vilket kan anses vara relativt lågt. Om vi likt det tidigare exemplet månadssparar 1 000 kr och erhåller en avkastning uppgående till 12 % årligen, kommer värdet på sparandet uppgå till 224 000 kr efter 10 år. Hela 104 000 kr utgör avkastning, efter avdrag för avgifter på 3 700 kr. Jämfört med den genomsnittliga fonden i exemplet ovan uppgår värdet till 18 000 kr mer som följd av den lägre avgiften.

På 20 års tidshorisont blir effekten naturligtvis ännu tydligare. Värdet på sparandet uppgår då till hela 935 000 kr, 695 000 kr av dessa utgörs av avkastning. Den totala avgiften som har dragits uppgår till 24 000 kr, att jämföra med snittfonden ovan där den totala avgiften uppgick till 102 000 kr. Värdet är 155 000 kr högre tack vare den lägre avgiften! 

Antal år Totalt marknadsvärde Sparat belopp Avkastning Avgifter (0,4%)
5 år 80 600 kr 60 000 kr 20 600 kr 700 kr
10 år 224 000 kr 120 000 kr 104 000 kr 3 700 kr
15 år 480 000 kr 180 000 kr 300 000 kr 10 400 kr
20 år 935 000 kr 240 000 kr 695 00 kr 24 000 kr

 

Det blir tydligt när man investerar i fonder att avgiften har en stor betydelse. Avgifterna kan över tid äta upp en stor del av din avkastning.

Läs mer om Allroundboxen här >

Se till att det är du som slår klackarna i taket och ser dina sparpengar ökar i värde och inte fondförvaltarna som tar ut en alltför hög avgift utan att leverera. Se till att sparandet hamnar i din ficka!

/Mikael Näslund


 

1AMF Avgifterna på fondmarknaden 2016.

2Förvaltningsavgift är en avgift som anges i procent per år, men tas ut dagligen av fondbolaget för förvaltning, administration och förvaring av fonden. 

3Årlig avgift används som ett standardiserat mått inom EU sedan 2012. Det är framtaget i syfte att jämföra kostnader för samtliga fonder i Europa. Årlig avgift innehåller samtliga kostnader förutom courtagekostnader, resultatbaserade avgifter och köpavgifter.

 

Lägg till ny kommentar

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Bloggarkiv